Her er en song til modet
den er til alla dom
som vågar tro på morgondagen
fast natten er så long
Til alla som vågar lengta
til nått dom aldri sett
http://www.youtube.com/watch?v=t28oDzVhQw8
(En song til modet av Mikael Wiehe)
søndag 23. mai 2010
onsdag 12. mai 2010
Dikt: Å være sterk - ukjent
Å være sterk...
Å være sterk er ikke
å aldri falle
å alltid vite
å alltid kunne.
Å være sterk er ikke
å alltid orke le
å hoppe høyest
eller ville mest.
Å være sterk er ikke
å løfte tyngst
å komme lengst
eller alltid lykkes.
Å være sterk er
å se livet som det er
å akseptere dets kraft
og ta del i det.
Å falle til bunnen
slå seg hardt
og komme igjen.
Å være sterk er
å våge og håpe
når ens tro er som svakest.
Å være sterk er
å våge se et lys i mørket
og å alltid kjempe
for å nå dit...
Å være sterk er ikke
å aldri falle
å alltid vite
å alltid kunne.
Å være sterk er ikke
å alltid orke le
å hoppe høyest
eller ville mest.
Å være sterk er ikke
å løfte tyngst
å komme lengst
eller alltid lykkes.
Å være sterk er
å se livet som det er
å akseptere dets kraft
og ta del i det.
Å falle til bunnen
slå seg hardt
og komme igjen.
Å være sterk er
å våge og håpe
når ens tro er som svakest.
Å være sterk er
å våge se et lys i mørket
og å alltid kjempe
for å nå dit...
lørdag 10. april 2010
Ord over grind
Ord over grind
(Halldis Moren Vesaas)
Du går fram til mi inste grind,
og eg går òg fram til di.
Innanfor den er kvar av oss einsam,
og det skal vi alltid bli.
Aldri trenge seg lenger fram,
var lova som gjalt oss to.
Anten vi møttest tidt eller sjeldan
var møtet tillit og ro.
Står du der ikkje ein dag eg kjem
felle det meg lett å snu
når eg har stått litt og sett mot huset
og tenkt på at der bur du.
Så lenge eg veit du vil koma i blant
som no over knastande grus
og smile glad når du ser meg stå her,
skal eg ha ein heim i mitt hus.
(Halldis Moren Vesaas)
Du går fram til mi inste grind,
og eg går òg fram til di.
Innanfor den er kvar av oss einsam,
og det skal vi alltid bli.
Aldri trenge seg lenger fram,
var lova som gjalt oss to.
Anten vi møttest tidt eller sjeldan
var møtet tillit og ro.
Står du der ikkje ein dag eg kjem
felle det meg lett å snu
når eg har stått litt og sett mot huset
og tenkt på at der bur du.
Så lenge eg veit du vil koma i blant
som no over knastande grus
og smile glad når du ser meg stå her,
skal eg ha ein heim i mitt hus.
tirsdag 23. mars 2010
mandag 1. mars 2010
garborg sitat
Dette er sitata du kan stemma på:
Kan hende er ungdoms dårskap til slutt den største visdom.
Å, heller vil eg med augo sjå, enn blind og dauv gjennom verdi gå og ikkje det sanne skilja.
Me byggjer det gode i oss når me gjer det gode ikring oss.
Ein kan kjøpa seg lærdom, men ikkje vit.
Tek kvar og ein sin vesle stein, er snart vår åker rein.
Tanken gjev uro, tanken gjev sut; endå lyt me tenkja våre tankar ut.
Og om me kjenner gråt og gru og saknad sår, så må me lerkesongen tru, som lovar vår.
Ånd må vinne på troll til sist
Alt menneskeverk rotnar. Eller rustar. Eller ramlar.
Former lèt seg herma, men ikkje ånd.
Sanningi er sterk, og ho vil vinna.
Men ingen er utlærd, før han har lært å teia.
For med vår ungdom er det at me skal kjøpe visdom.
Svar vert gløymde, og svar seg lagar; spørsmåli brenn alle dagar.
Heimkomen, men ikkje heime.
Den som er intolerant, er redd.
Jordi er for alle, høyrer ikkje den rike mannen til.
Strenge, men herlige, gamle mor Norge, som forlanger meget, men gir mer.
Ein skal vera i godlag når ein et.
Den som gjev, vinn, og den som tek, misser.
Kan hende er ungdoms dårskap til slutt den største visdom.
Å, heller vil eg med augo sjå, enn blind og dauv gjennom verdi gå og ikkje det sanne skilja.
Me byggjer det gode i oss når me gjer det gode ikring oss.
Ein kan kjøpa seg lærdom, men ikkje vit.
Tek kvar og ein sin vesle stein, er snart vår åker rein.
Tanken gjev uro, tanken gjev sut; endå lyt me tenkja våre tankar ut.
Og om me kjenner gråt og gru og saknad sår, så må me lerkesongen tru, som lovar vår.
Ånd må vinne på troll til sist
Alt menneskeverk rotnar. Eller rustar. Eller ramlar.
Former lèt seg herma, men ikkje ånd.
Sanningi er sterk, og ho vil vinna.
Men ingen er utlærd, før han har lært å teia.
For med vår ungdom er det at me skal kjøpe visdom.
Svar vert gløymde, og svar seg lagar; spørsmåli brenn alle dagar.
Heimkomen, men ikkje heime.
Den som er intolerant, er redd.
Jordi er for alle, høyrer ikkje den rike mannen til.
Strenge, men herlige, gamle mor Norge, som forlanger meget, men gir mer.
Ein skal vera i godlag når ein et.
Den som gjev, vinn, og den som tek, misser.
fredag 26. februar 2010
fredag 19. februar 2010
Gud, i dina hender,,,,,,
Gud, i dina hender
Gud i dina händer vilar jag i tro, vilar i din värme och din ro.
Varje brustet hjärta, varje skadad själ famnar du i nåd och gör den hel.
Nära vill jag leva, nära dig min Gud, i din omsorg finner själen ro.
Nära vill jag leva, nära dig, min Gud, i din kärlek kan min kärlek gro.
Gud i dina händer vilar jag i bön, växer glädjens tro och hoppets frön.
Du har oss försonat: Jesu Kristi död räddar oss till liv i överflöd.
Nära vill jag leva, nära dig min Gud, i din omsorg finner själen ro.
Nära vill jag leva, nära dig, min Gud, i din kärlek kan min kärlek gro.
Gud i dina händer får jag gråta ut, gråten delar du tills den tar slut.
Gud, du känner ondskan i din egen kropp. Att du delar smärtan ger mig hopp.
Nära vill jag leva, nära dig min Gud, i din omsorg finner själen ro.
Nära vill jag leva, nära dig, min Gud, i din kärlek kan min kärlek gro.
Gud i dina händer lägger jag mig ned. När jag går till vila är du med.
Dina händer bär mig genom rum och tid. Jag förblir i ljuset i din frid.
Nära vill jag leva, nära dig min Gud, i din omsorg finner själen ro.
Nära vill jag leva, nära dig, min Gud, i din kärlek kan min kärlek gro
.
(den svenske versjonen av "I Gud Faders hender")
Gud i dina händer vilar jag i tro, vilar i din värme och din ro.
Varje brustet hjärta, varje skadad själ famnar du i nåd och gör den hel.
Nära vill jag leva, nära dig min Gud, i din omsorg finner själen ro.
Nära vill jag leva, nära dig, min Gud, i din kärlek kan min kärlek gro.
Gud i dina händer vilar jag i bön, växer glädjens tro och hoppets frön.
Du har oss försonat: Jesu Kristi död räddar oss till liv i överflöd.
Nära vill jag leva, nära dig min Gud, i din omsorg finner själen ro.
Nära vill jag leva, nära dig, min Gud, i din kärlek kan min kärlek gro.
Gud i dina händer får jag gråta ut, gråten delar du tills den tar slut.
Gud, du känner ondskan i din egen kropp. Att du delar smärtan ger mig hopp.
Nära vill jag leva, nära dig min Gud, i din omsorg finner själen ro.
Nära vill jag leva, nära dig, min Gud, i din kärlek kan min kärlek gro.
Gud i dina händer lägger jag mig ned. När jag går till vila är du med.
Dina händer bär mig genom rum och tid. Jag förblir i ljuset i din frid.
Nära vill jag leva, nära dig min Gud, i din omsorg finner själen ro.
Nära vill jag leva, nära dig, min Gud, i din kärlek kan min kärlek gro
.
(den svenske versjonen av "I Gud Faders hender")
tirsdag 16. februar 2010
torsdag 4. februar 2010
Abonner på:
Innlegg (Atom)
